1 april 2018 införde Sverige en nationell flygskatt i syfte att minska flygets klimatpåverkan. Miljöengagerade politiker och fristående miljöorganisationer jublade, men ändå ser möjligheterna att minska flygandet minst sagt dystra ut.
Enligt det statliga bolaget Swedavias egen statistik reste 26 miljoner passagerare inrikes eller utrikes med flyg till eller från Arlanda år 2017 och till år 2050 förväntas denna siffra stiga till omkring 54 miljoner, vilket innebär att antalet resenärer mer än fördubblas.[1] Totalt förväntas antalet passagerare till och från Swedavias tio flygplatser öka till hela 80 miljoner, vilket även det är en fördubbling jämfört med dagsläget.[2] Svenska politiker stoltserar gärna med en ambitiös klimatpolitik, men samtidigt planerar det statliga flygplatsbolaget för en markant ökning av flyget.
“Vårt behov av resor och transporter har ett pris i form av miljöbelastning och hållbarhetsdiskussionen kring flyget är viktig att föra. Men det är vare sig önskvärt eller rimligt att minska flygandet för att minska dess klimatpåverkan”, skriver Swedavia Airports i sin års-och hållbarhetsredovisning från 2017. Flygplatsbolaget lyfter istället fram biobränsle som en klimatsmart åtgärd. De menar också att deras planer på att fylla flygplanens kabiner med fler resenärer per avgång är en bra lösning.[3]
Sådana åtgärder kan visserligen sänka flygets klimatpåverkan marginellt, men det finns flera problem med deras argumentation. Dels visar Swedavias egna prognoser att antalet starter och landningar på Arlanda väntas öka med 71 % och på alla deras flygplatser med 51 % mellan år 2016 och år 2050.[4] Dels produceras biobränsle för flyg idag i väldigt liten skala. “Verkningsgraden i tillverkningsprocesserna är än så länge låg och de flesta tänkbara produktionssätt befinner sig fortfarande på forskningsstadiet – det kommer med andra ord ta lång tid innan några stora mängder biobränsle kan fylla flygplanens tankar”, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.[5] Biodrivmedel kommer endast att räcka till att täcka en tredjedel av det sammanlagda energibehovet för trafiken.
Swedavias gröna framtidsvision är alltså inte realistiskt genomförbar. Sannolikt kommer flyget att drivas av främst fossila bränslen för lång tid framöver. Den så kallade höghöjdseffekten är också en viktig faktor när det gäller flygets klimatpåverkan. Utsläpp av växthusgaser anses få en betydligt större effekt på klimatet när de sker på hög höjd än på marknivå.[6]
För att minska flygets klimatpåverkan duger inte biobränslen och fler resenärer per flygplan om flygandet fortsätter öka. Vi står inför en framtid med skenande klimatförändringar. Det börjar bli bråttom nu. Därför måste flygandet minska och utbyggnaden av Arlanda stoppas.
Flyglarm Arlanda är en kampanjgrupp som kämpar mot utbyggnaden av Arlanda och för minskat flygande. Om du vill hjälpa till eller fråga oss något, mejla. Du kan också följa oss på Facebook.
Flyglarm Arlanda 