I Swedavia Airports års-och hållbarhetsredovisning för 2017 lyfter flygplatsbolaget fram biojetbränsle som en effektiv åtgärd för att minska flygets klimatpåverkan.[1] I samband med att biobränsle diskuteras inom politiken och näringslivet har “det gröna bränslet” blivit en allt vanligare benämning på drivmedlet då det marknadsförs som ett miljövänligt bränsle i förhållande till de fossila alternativen. Biobränsle lyfts fram som den huvudsakliga metoden för att reformera flygbranschen och minska dess belastning på miljön.
Men det biobränsle som är tänkt att fylla flygplanen på Arlanda produceras idag i väldigt liten skala och på Naturskyddsföreningens hemsida konstateras att “Verkningsgraden i tillverkningsprocesserna är än så länge låg och de flesta tänkbara produktionssätt befinner sig fortfarande på forskningsstadiet – det kommer med andra ord ta lång tid innan några stora mängder biobränsle kan fylla flygplanens tankar”.[2] På grund av den stora mängd biomassa som krävs vid produktionen kommer biodrivmedel endast räcka till att täcka en tredjedel av det sammanlagda energibehovet för trafiken. Det är inte rimligt att utlova guld och gröna skogar när det i praktiken inte finns tillräckligt med naturresurser för att fasa ut allt fossilt bränsle inom flygsektorn och ersätta det med biobränsle. Den gröna framtidsvisionen är inte realistiskt genomförbar och flyget kommer därför sannolikt att fortsätta drivas av fossila bränslen för lång tid framöver.
I sin informationsfilm “Swedavia flyger på biobränsle” lyfter bolaget fram att de framförallt vill använda sig av den svenska skogen för att framställa bränsle till inrikesflyget. Det är ytterst oroväckande ur ett miljöperspektiv, eftersom konsekvenserna av den storskaliga skogsavverkning som pågår bidrar till artutrotning i samband med att ekosystem rubbas. Avverkningen bidrar även till att kolsänkor försvinner då den koldioxid som tidigare bundits i träden och marken frigörs när de huggs ned. Swedavia menar att de växthusgaser som släpps ut genom flygplanens förbränning av biobränsle åter kommer att bindas i växtlighet. Problemet är att det tar lång tid innan nya träden har vuxit sig stora och kan binda lika mycket koldioxid som sina föregångare.[3]
Swedavia lyfter också fram att de vill fylla flygplanens kabiner med fler resenärer per avgång och på detta vis effektivisera flyget. Men Swedavias egna prognoser visar att antalet starter och landningar på Arlanda ändå väntas öka med 71 % mellan år 2016 och år 2050.[4] “Vårt behov av resor och transporter har ett pris i form av miljöbelastning och hållbarhetsdiskussionen kring flyget är viktig att föra. Men det är vare sig önskvärt eller rimligt att minska flygandet för att minska dess klimatpåverkan” skriver de i sin års-och hållbarhetsredovisning för 2017. Det innebär att ökningen av flygtrafik till och från Arlanda flygplats inte kommer att avstanna och att fler resenärer per flygplan inte är en effektiv åtgärd för att minska utsläppen till den nivå som krävs för att hejda klimatförändringarna.
För att minska flygets klimatpåverkan duger inte biobränslen och fler resenärer per flygplan om flygandet fortsätter öka. Vi står inför en framtid med skenande klimatförändringar. Det börjar bli bråttom nu. Därför måste flygandet minska och utbyggnaden av Arlanda stoppas.
Flyglarm Arlanda 