Paus eller stopp?

PAUS ELLER STOPP? – Flyglarm Arlanda reder ut de olika påståendena kring byggpausen

De senaste månaderna har det förekommit olika politiska utspel kring Arlanda, efter att flygplatsbolaget Swedavia som driver Arlanda valt att pausa utbyggnaden. I korthet är det helt enkelt så att utbyggnaden är pausad på obestämd tid, men det är ju lätt att bli förvirrad när politiker och media kommer med motstridig information. Flyglarm försöker därför sammanfatta vad som sagts. 

Stora delar av bygget på paus

Den 29 april meddelande Swedavia att de pausat stora delar av utbyggnaden av Arlanda. Detta på grund av bolagets ekonomiska problem och den kraftigt minskade efterfrågan till följd av covid-19 pandemin. Den 15 juni skickade Swedavia ut ytterligare ett pressmeddelande om att de anpassar verksamheten efter lägre volymer flygtrafik och att de “de närmaste åren inte ser något behov av varken ny terminal- eller bankapacitet” på Arlanda.

Borgarna går i taket över påståenden om helt stoppade utbyggnadsplaner

Media, bland annat SVT, rapporterade då att utbyggnaden var helt stoppad. Lorentz Tovatt från Miljöpartiet har beskrivit det som att en stoppad utbyggnad var ett krav från dem för att släppa fram beslutet om att ge 3 miljarder kronor i krisstöd till Swedavia (Expressen). 

Moderaterna har sedan dess gjort utspel om att de ska ”rädda” utbyggnaden och den 23 juni lade M tillsammans med Sverigedemokraterna fram ett s.k. tillkännagivande om att ”Arlandas utveckling och utbyggnad inte ska stoppas av politiska beslut”, som de övriga borgerliga partierna ställde sig bakom (SVT). Ett tillkännagivande är dock inget som kan tvinga flygplatsbolaget att fortsätta bygga 

Inget definitivt beslut om byggstopp

Näringsminister Ibraham Baylan (S) meddelade den 24 juni, som svar på en fråga från Vänsterpartiet, att regeringen inte har begärt att Arlandautbyggnaden stoppas, utan att det är Swedavias eget beslut.

”Beslut om investeringar är liksom andra frågor av operativ karaktär ett ansvar för bolagets styrelse och ledning att hantera inom ramen för bolagets uppdrag. Det kan konstateras att flygtrafiken på Swedavias flygplatser minskade redan innan pandemiutbrottet. Under 2019 minskade trafiken med fyra procent jämfört med 2018 och osäkerheten är stor hur återhämtningen på flygmarknaden kommer att bli. Som en följd av pandemin gör bolaget bedömningen att investeringar kommer att ske i en väsentligt lägre takt, i annan ordning och i vissa fall ställas in. Bolaget har konstaterat att det ej finns behov av ytterligare kapacitetsutbyggnad i form av rullbana på Arlanda under de närmsta åren” (Ibrahim Baylan, Riksdagen.se).

25 juli rapporterade DN att dokument som de tagit del av visar att det finns en uppgörelse inom regeringen om att det inte behövs någon ny landningsbana på Arlanda de närmsta åren och om att inte gå vidare med den strategi för Arlanda, kallad Färdplan Arlanda, som tidigare tagits fram av Arlandarådet men aldrig offentliggjorts. Färdplanen innehöll förslag på två nya landningsbanor.

Det har alltså inte kommit något definitivt besked från vare sig regeringen eller Swedavia att det aldrig blir något av de planerade utbyggnaderna, utan bara att de avvaktar med projekten.

Vi i Flyglarm Arlanda skulle förstås gärna vilja se ett definitivt beslut från politikerna om att Arlanda aldrig kommer byggas ut. Planer för Arlandas utveckling görs visserligen av Swedavia, som äger och driver flygplatsen, och inte direkt av regeringen. Men eftersom Swedavia är ett statligt bolag kan regeringen styra deras arbete genom ägardirektiv. Det är också politiker i riksdag och regering som stiftar och verkställer lagar och det skulle såklart vara möjligt att skärpa klimatlagstiftningen för att omöjliggöra byggnation av nya landningsbanor.

Dags att satsa på mer hållbara transportsätt!

Nu när flygresandet minskat drastiskt är det viktigt att vi inte tar ett steg tillbaka genom att fortsätta gynna flyget. I en situation när resemönstren förändrats, i alla fall tillfälligt, skulle Sverige kunna ta chansen att satsa på mer hållbara transportsätt som tåg, buss och lokal kollektivtrafik istället för massflygande. Det är hög tid att pressa på för en minskning av flygandet till förmån för mer hållbara transportsätt.